Analys: Risk för miljardkostnader kopplade till EU:s klimatkrav

Sverige riskerar ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet framtagen på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Bedömningen gäller framför allt den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

I ett pressmeddelande den 22 juni 2026 lyfter IVL att ett missat mål inte bara är negativt för klimatet, utan också kan bli kostsamt för Sverige genom förlorade intäkter, ökade kostnader för åtgärder och möjliga EU-sanktioner.

Regeringens bedömning: underskott på cirka 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger möjlighet att täcka en del av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton.

IVL:s forskare Lars Zetterberg kommenterar läget så här:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex kan kosta 5–8 miljarder kronor i förlorad intäkt

Att använda EU ETS-utsläppsrätter för att täcka upp till 5,2 miljoner ton beskrivs som en förlorad intäkt, eftersom dessa utsläppsrätter annars hade kunnat säljas. Enligt IVL uppskattas kostnaden till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter ETS-flex återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

För det återstående gapet på 5,8 miljoner ton beskriver IVL i pressmeddelandet tre huvudsakliga vägar:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs): Kostnaden bedöms som osäker eftersom många medlemsstater också har underskott, och bara ett fåtal har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder: Åtgärdskostnaderna uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver använda utsläppsrätter från EU ETS).
• Missa åtagandena: Gapet skrivs då upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om målen missas igen uppstår en ränta-på-ränta-effekt genom ytterligare 8 procents uppräkning.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna ovan kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt IVL kan de, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Rapporten som ligger till grund för analysen

Analysen sammanfattas också i rapporten "Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030" (Rapport C11254), daterad juni 2026. Författare är Lars Zetterberg och Per Strömberg, på uppdrag av WWF (ISBN 978-91-7883-832-5).