Ny kartläggning: Så stor del av inkomsten går till villalånet – stora skillnader i landet
Landshypotek Bank visar stora skillnader: i Solna går 41% av nettoinkomsten till villalån, i vissa kommuner runt 3%.
Stora skillnader i villalånekostnader mellan kommuner
Hur stor del av hushållens nettoinkomst som går till kostnader för villalån varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. Det visar en ny analys från Landshypotek Bank, publicerad torsdagen den 25 juni 2026 (08:28 CET).
Enligt analysen lägger hushåll i vissa kommuner över 40 procent av nettoinkomsten på villalånekostnader, medan andra ligger runt tre procent.
Så har Landshypotek Bank räknat
Landshypotek Banks beräkningar bygger på:
- Genomsnittliga villapriser i kommun och län (Svensk Mäklarstatistik)
- Belåningsgrad: 75 procent
- Bolåneränta: 3 procent
- Amortering: 2 procent
- Kalkyl efter ränteavdrag
- Inkomster: medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster (SCB)
Högst andel i Stockholmsområdet
Stockholmsområdet sticker ut i sammanställningen. I Solna uppges ett genomsnittligt hushåll lägga 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. I Sundbyberg är andelen 40 procent och i Lidingö 32 procent.
Lägst nivåer i flera inlandskommuner
I andra änden av skalan finns enligt analysen bland annat Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele, där omkring tre procent av hushållets nettoinkomst går till lånet för en genomsnittlig villa.
Skillnader även på länsnivå
På länsnivå uppges Stockholms län ha högst andel, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län (23 procent) samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län (22–23 procent). Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
